Den digitala ålderstrappan

Över 95 procent av Sveriges vuxna befolkning kategoriseras som ”internetanvändare” och svenskar över 76 år är den åldersgrupp som ökar mest i internetanvändning. Vid en närmare titt på statistiken framträder en bild som inte är lika positiv. 2017 publicerades resultatet av omfattande nationella enkätstudier kring äldre personers användning av digital teknik. De ingick i ett forskningsprojekt som drevs av Ulli Samuelsson, lektor i pedagogik på HLK, samt Tobias Olsson på Lunds universitet och Dino Viscovi på Linnéuniversitetet. Slutsatsen var tydlig – minst 400 000 personer i gruppen 65-85 år står utanför det digitala samhället.

– Det blev en ögonöppnare och resultatet av enkäterna har återkommit ofta i den nationella debatten, säger Ulli Samuelsson.

Ökning med stora skillnader

I projektet genomfördes ytterligare enkätstudier på samma tema 2020. Resultatet gav då en något positivare bild och på ett övergripande stadie bekräftades uppfattningen att äldre personer ökade sitt internetanvändande under pandemin. Men djupare ner i statistiken finns socioekonomiska omständigheter som betydande faktorer.

– Om vi lägger till faktorer som exempelvis hushållsinkomst och utbildningsnivå, ser vi att ökningen har skett hos personer med god ekonomi och högre utbildning. Den gruppen dubblade sin användning jämfört med personer med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå. En del av forskningen har gått ut på att hjälpa människor att bli mer digitalt delaktiga, men pandemin har försvårat det eftersom du behöver närhet till hjälp och investeringar i ny teknik. Med sämre ekonomiska förutsättningar och utan tillgång till ett socialt nätverk, blir det mycket svårt att både börja använda digital teknik och att fortsätta använda den, säger Ulli Samuelsson.

"Med sämre ekonomiska förutsättningar och utan tillgång till ett socialt nätverk, blir det mycket svårt att både börja använda digital teknik och att fortsätta använda den"

Större utmaning väntar

En stor del av det stöd som finns att få för äldre användare inom digitalisering sker på frivillig basis genom exempelvis studieförbund eller anhöriga. Det behövs större insatser i regi av exempelvis landets kommuner enligt Ulli Samuelsson.

– Samhället kräver att vi är digitalt aktiva, men skapar inte alltid förutsättningar för det.
Kommer då situationen förbättras när nästa generation går in i den äldre ålderskategorin?

Det är långt ifrån självklart menar Ulli Samuelsson.

– Den utmaningen som vi kommer att möta då är nästan ännu större, eftersom man tar för givet att en redan digitaliserad generation kommer att fortsätta vara digitaliserad. Men även då kommer socioekonomiska faktorer i spel. Det kan räcka med att appar byter utseende eller att vissa digitala begrepp förändras, så uppstår problem. Och som pensionär kan din ekonomi försämras så att det blir svårare att uppgradera dina digitala verktyg.

"Det blir för smalt och vi har jobbat samskapande för att få in äldre personer redan tidigt i teknikutvecklingen"

”Det blir för smalt”

Tillgång till internet och stöd kring digitala verktyg är två givna faktorer som kan minska digitalt utanförskap. Men det är också av stor vikt att själva utformningen av digitala lösningar i högre grad utgår från äldre användare. Sofi Fristedt är docent i hälso- och vårdvetenskap, föreståndare för Jönköping Academy (JA) som är en centrumbildning för JU och Region Jönköpings län. JA har fokus på kvalitetsförbättring, ledarskap, innovation och samskapande inom hälsa och välfärd. Hon leder också JU:s medverkan i en ny forskarskola som beviljats drygt 25 miljoner kronor från KK-stiftelsen och koordineras av Högskolan i Halmstad. Genom doktorandprojekt kommer forskarskolan att bidra med nya innovationer, kunskap och färdigheter kopplat till digital innovation inom hälso- och sjukvården. Sofi har även varit delaktig i studier och lett nätverk som tagit ett tvärdisciplinärt grepp på frågan.

– På Jönköping University startade vi ett nätverk redan 2012 där alla fackhögskolor blev involverade, men där vi också hade med seniororganisationer, kommuner, regionen samt ett antal företag. Ett inslag var workshops med syfte att jobba fram teknikmöjligheter för äldre användare.

Sofi Fristedt beskriver forskarnas roll som en viktig länk mellan företagens teknikkunskaper och användarnas faktiska behov.

– Resultaten har varit tydliga. Företagen kan tekniken, men har inte alltid kunskap om behoven. Ofta tas en teknisk lösning fram och så får kanske en äldre person vara testperson. Det blir för smalt och vi har jobbat samskapande för att få in äldre personer redan tidigt i teknikutvecklingen.

Sofi Fristedt nämner även problemet med att äldre människor ses som en homogen grupp. I ett samarbetsprojekt med Lunds universitet har hon sett att skillnaderna mellan individer ofta är stora.

– Vi måste bli bättre på att identifiera dessa skillnader för att alla äldre ska få det stöd de behöver. Äldre människor är inte teknikfientliga av naturen, men tekniken är inte alltid utvecklad för dem. Studier visar även att vi måste fokusera på mer välkomnade övergångssystem där man inte bara digitaliserar rakt av. De analoga alternativen behöver hänga med lite längre i varje övergångsfas.

Den digitala tröskeln

Birgitta Jonsson är en som person bekräftar bilden av ovanstående forskning. Själv är hon i allra högsta grad digital och på sitt Twitterkonto med 5000 följare, beskriver hon sig som en ”87-årig data- och fotonörd och bredbandsaktivist”. Men som styrelsemedlem i SeniorNet Kungsholmen och med ett starkt och långvarigt engagemang för äldres möjligheter med och tillgång till digitala tjänster, kommer hon ofta i kontakt med människor som lever i ett digitalt utanförskap.

– Genom SeniorNet höll jag tidigare i utbildningar för äldre personer. Även om jag nu har slutat med det, hjälper jag ofta folk som ringer till mig och har problem med att använda sin dator eller internet. Problemet för många äldre är att de inte förstår att datorn inte är en apparat att knappa på, utan ett nyttigt hjälpmedel. Om du inte vet hur och till vad den ska användas, händer lätt att du aldrig kommer över tröskeln att köpa en telefon eller en surfplatta. Men framför allt så måste de få bättre möjligheter att testa och pröva med hjälp av någon de litar på, oavsett om det är vänner, kommunala insatser, eller på exempelvis bibliotek.

Birgitta Jonsson vet också av egen erfarenhet att internettillgång och kunskap om sociala medier kan ha enorm betydelse för den egna hälsan. 2014 drabbades hon av en stroke och under hennes sjukhusvistelse blev Facebook en väg tillbaka till det sociala livet.

– Jag tappade helt kontakten med världen när jag låg på IVA. Men jag hade lyckats få med mig min dator och när jag kopplade upp mig på Facebook fanns plötsligt mina vänner på nära håll igen. Jag var tillbaka i mitt vanliga liv! Det blev avgörande för min rehabilitering. Lika viktiga har sociala medier varit under pandemin. Många dagar har man inte träffat en enda människa fysiskt, och jag vet inte hur jag hade klarat mig utan alla samtal och diskussioner på Facebook och Twitter.

Nytt instrument

Forskningen fortsätter på Jönköping University och ett kommande exempel är utvecklingen av ett instrument som ska mäta den digitala kompetensen hos äldre personer. Det drivs av Caroline Fischl, universitetslektor arbetsterapi på Hälsohögskolan. Instrumentet ska testas i en studie som görs i samarbete med Hiroshima University under 2022-2023.

– Målet är att kunna identifiera vilka digitala aktiviteter som är svåra att utföra för äldre användare. Förstår de vad som händer på skärmen? Kan de skicka vidare information och fullfölja hela aktiviteten? Med tydligare svar på den typen av frågor kommer vi kunna mäta och utveckla användarnas färdigheter på ett bättre sätt, säger Caroline Fischl.

Podd med Ulli Samuelsson och Birgitta Jonsson

2020 spelade JU in ett avsnitt av podcasten Vertikala samtal med Ulli Samuelsson och Birgitta Jonsson som gäster.

Kontakt