Topplacering för kvinnliga professorer inom teknik

På Jönköping University (JU) är 40 procent av professorerna inom teknikområdet kvinnor, enligt UKÄ (universitets- och högskoleämbetet). Det är den fjärde bästa noteringen bland landets lärosäten.

Medlemstidningen Ingenjören Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. skriver i en artikel att professorer är den anställningskategori inom högskolan där könsfördelningen är mest ojämn och att 19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. På Jönköping University (JU) är sex av 15 professorer inom teknik kvinnor, vilket ger en fjärdeplats i mätningen. På delad första plats kommer Sveriges lantbruksuniversitet och Göteborgs universitet med fyra av sex kvinnliga professorer inom teknik. Trea är Malmö universitet där två av fyra professorer inom teknik är kvinnor.

Jobbat långsiktigt med att öka jämställdheten

Ingrid Wadskog, vd för Tekniska Högskolan (JTH) vid JU, berättar att man har jobbat långsiktigt med att öka jämställdheten på alla nivåer, från studenter till professorer. Några kvinnor anställdes som biträdande professorer på JTH och tog inom tre år steget till att bli professorer.

- Vi har sett deras potential och gett dem chansen att meritera sig till fullvärdiga professorer hos oss. I de rekryteringarna har vi vägt samman akademiska meriter med saker som ledarskap och förmåga att bygga forskningsmiljöer, säger Ingrid Wadskog i tidningen Ingenjören.

JTH jobbar efter att både kvinnor och män ska söka deras tjänster och Ingrid Wadskog understryker att de bedöms utifrån samma kriterier.

- Vi lägger även stort fokus vid att skapa en arbetsmiljö där alla ska trivas, säger hon.

"Vi blir bättre tillsammans"

Kerstin Johansen som den 8 oktober installerades som professor i integrerad produkt- och produktionsutveckling på JTH är glad över de goda siffrorna, men betonar att de kvinnliga professorerna på JTH granskas för sin tjänst på samma villkor som männen. Samtidigt påpekar hon att färre kvinnor än män läser tekniska utbildningar och att det vanligtvis är färre kvinnor än män, och ibland inga alls, som är kvalificerade för den här typen av tjänster. Ett hinder kan vara att kombinera familjelivet med ett arbete inom akademin. Kerstin Johansen är ett positivt exempel på att det går att lösa, men påpekar att det kan medföra att det tar lite längre tid att nå fram till exempelvis en professorstitel. Hon tycker som många andra att en arbetsplats mår bäst av att ha en blandning av män och kvinnor.

- Det handlar om teamwork, rätt kompetens på rätt plats och att vi blir bättre tillsammans, säger Kerstin Johansen.

"Viktigt med kvinnliga förebilder"

Peter Leisner, professor i material och tillverkning inriktning ytteknik samt avdelningschef för material och tillverkning på JTH, tycker det är viktigt att kvinnor finns representerade inom de olika ingenjörsdisciplinerna och att det finns kvinnliga förebilder på området för att fler kvinnor ska välja att läsa teknik.

- Ingenjörsyrket är mångfasetterat och tillgodoser många olika intressen oberoende av kön. Vi jobbar aktivt med att attrahera och vårda kvinnliga talanger samt med att synliggöra ingenjörsyrket för tjejer för att skapa medvetenhet om yrkets många intressanta möjligheter, säger Peter Leisner.